...

just det, har ju glömt att berätta att nu är lägenheten uppsagd från den första april, så blir till att flytta ut någon gång i slutet av mars. känns hur bra som helst men ändå lite knasigt, det här är ju som ändå mitt ställe, mitt alldeles eget men nu ska det lämnas. vad som händer med mig sen är oklart? ska väl börja kika på nån lägenhet, för att flytta hem kommer inte på frågan. det som känns mest vemodigt med att lämna luleå är att lämna e, alla mysiga träninspass, promenader och en och annan te kväll, det andra på listan är inpuls, jag kommer att sakna det stället! för utom dom två underbara sakerna känns det bara bra, visst kommer det bli lite besvärligt att åka buss men det får bli så..
idag har jag inte gjort mycket alls, slöat, läst svenska bok som ska vara utläst nästa vecka., men så kom jag på hur tragiskt lite man är ute i friska luften, så då begav jag mig ut på en timmes promenad, tvivlade där ett tag på om jag skulle komma hem med hela ben och armar? var helt galet halkigt ute. sen blev det inpuls direkt och spinn/pump. helt galet jobbigt men samtidigt hur skönt som helst. första spinning passet på ett bra tag och det kändes kan jag lova. min mage var inte heller riktigt med i leken efter f´s mördarpass på gymmet igår.. tror femhundringen börjar komma närmare? om inte d nu kört stenhårt så är den nog så gott om min. nu ska jag ta och krypa i sängs, läsa lite svenska och sen ska det sovas. för i morogn skajag ut på morogon promenad innan skolan, för nu jäklar ska träningen komma igång ordentligt och dom extra kilona jag burit omkring på alldeles för länge ska nu bort en gång för alla!  dock tråkigt att krypa i sängs alldeles själv, önskar att j var här och la sin arm om min midja för då somnar man så mycket godare men ser ut som om jag får klara mig till onsdag med den saken så det är bara att stå ut...

Du ser andra halvan av solen när den sjunker i väst
Jag sitter ensam här och undrar var vi hamnar härnäst
Med dig på andra sidan jorden får jag tid till ingenting
Medan natten fäller blå, kalla skuggor häromkring

Vi skulle klara vad som helst, vi skulle aldrig säga nej
Och vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro åt dig

Och alldeles nyss fick jag lyssna till ditt skratt
Och du berätta' att du saknar mig i natt, det gör jag med
Det är så tyst nerifrån gatan som det aldrig annars är
Det är som om natten här har sett allting och stilla sjunger med

Vi skulle klara vad som helst, vi skulle aldrig säga nej
Och vad du anförtror åt mig, ska jag anförtro åt dig                                    j ♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0